Harrisons dramatiska historia

• Maria Teresia – Europas mäktigaste kvinna på 1700-talet

  Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  54:26

  --------

  54:26
• Slavarna som återvann friheten

  Under 1700-talet kulminerade den transatlantiska slavhandeln – ett av historiens mest avskyvärda brott mot mänskligheten. Miljontals afrikaner fördes med våld över Atlanten och tvingades in i ett liv i ofrihet. För de allra flesta slutade berättelsen i tragedi: de dog under den brutala överfarten eller tvingades till ett liv i hårt arbete under slavägarens piska. Men det fanns undantag. Några lyckades tillkämpa sig friheten.I detta avsnitt möter vi två starka människoöden: Olaudah Equiano och Yuuba Jaalo. Den förstnämnde kom från nuvarande Nigeria, den andre från ett område som idag är delat mellan Gambia och Senegal. Båda tillfångatogs och såldes som slavar till brittiska slavägare – men där upphör likheterna.Olaudah blev tillfångatagen som barn och kom att utveckla ett djupt hat mot slaveriet. När han återvunnit sin frihet blev han en av förgrundsgestalterna inom den brittiska abolitionistiska rörelsen, som kämpade för att avskaffa slavhandeln. Han skrev också en inflytelserik självbiografi som fick stor spridning i sin samtid.Yuuba Jaalo var vuxen när han tillfångatogs – ironiskt nog under en resa där han själv handlade med slavar. Till skillnad från Olaudah valde han att samarbeta med de brittiska handelsmännen och fortsatte tjäna pengar på slavhandeln, även efter att ha fått sin frihet.Trots deras skilda livsval har vi tack vare omfattande skriftliga källor möjlighet att följa deras livsöden i detalj.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om två afrikaner som mot alla odds lyckades bli fria och skapa sig nya karriärer.Bildtext: Olaudah Equiano, även känd som Gustavus Vassa, var en författare och abolitionist vars självbiografi från 1789 gav en kraftfull inblick i slavhandelns grymheter. Hans vittnesmål spelade en viktig roll i rörelsen för att avskaffa slaveriet i Storbritannien.Okänd konstnär. Bilden är public domain. Källa: Project Gutenberg via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  44:20

  --------

  44:20
• Frihetstiden - Hattar, mössor och kvinnlig rösträtt

  Efter att det svenska stormaktsväldet fallit och Karl XII stupat år 1718 vid Halden i Norge, inleddes en ny epok i Sveriges historia. Kungens makt minskade drastiskt, och istället blev riksdagen den dominerande politiska kraften. Denna period har gått till historien som frihetstiden – syftande på friheten från det kungliga enväldet.Ur ett europeiskt perspektiv var Sveriges politiska system under frihetstiden anmärkningsvärt radikalt. Politikerna organiserade sig i två partier: ”hattarna” och ”mössorna”, som kämpade om makten med allt modernare metoder för varje riksdagsmöte. Under den senare delen av epoken infördes dessutom en banbrytande tryckfrihet och ekonomiska reformer som kom att förebåda den liberala ideologin.Det parti som för tillfället satt vid makten använde sig av så kallad licentiering – man avskedade ämbetsmän vars lojalitet ifrågasattes. Denna praxis liknar det vi idag kallar parlamentarism, ett system som inte blev norm i andra europeiska länder förrän långt in på 1900-talet.Rösträtten i Sverige var, med tidens mått mätt, förhållandevis omfattande. Myndiga kvinnor som uppfyllde vissa ekonomiska krav hade rösträtt både i lokala val och till riksdagen. Det är dock viktigt att inte försköna perioden. Hattpartiet förde en aggressiv utrikespolitik som ledde till två förödande krig, och både hattar och mössor präglades av den utbredda korruption som var typisk för 1700-talets politiska liv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om frihetstiden – en epok av politiska experiment, ideologiska motsättningar och överraskande modernitet.Bildtext: Arvid Horn (1664–1742) av Lorens Pasch den äldre / Efter Georg Engelhard Schröder – Hans Thorwid / Nationalmuseum. Public Domain. Arvid Horn var en svensk statsman som spelade en central roll under början av Frihetstiden, efter Karl XII:s död. Han verkade för en mer fredlig och parlamentarisk politik och lade grunden till ett maktskifte från kungamakten till riksdagen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  55:51

  --------

  55:51
• Förintelsen – ett brott i en klass för sig

  I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  54:49

  --------

  54:49
• 🎃 Halloween vs. Allhelgona – vad firar vi egentligen?

  När hösten blivit riktigt regnig och ruskig, i det bistra månadsskiftet mellan oktober och november, firar vi nordbor numera Halloween. Barn klär ut sig till monster, ringer på dörrar och frågar ”bus eller godis?” – och överallt lyser stora, färgglada pumpor upp i mörkret. De flesta är medvetna om att detta är en amerikansk kulturimport, men kunskaperna om vad som egentligen firas är ofta begränsade. Vad är Halloween? Och varför firar vi den?Halloween är bara en av flera högtider som infaller vid den här tiden på året. Vi har också Allhelgonadagen, Alla helgons dag, Alla själars dag och Allhelgonaafton – företeelser som inte är identiska, men som binds samman av historiska och kulturella kopplingar. Här möts den katolska helgonkulten, rädslan för det okända i övergången mellan sommar och vinter, minnet av de döda och saknaden efter nära och kära.Traditionerna har månghundraåriga rötter och utgör praktexempel på hur lärd och folklig kultur har påverkat varandra genom historien. Halloweenfirandet vittnar dessutom om vår moderna kreativitet: under de senaste decennierna har vi utvecklat en skräckkultur med rekvisita och uttryck som saknar historiska motstycken.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Halloween. Hur uppstod högtiden? När kom den till Sverige? Och hur hänger den samman med våra traditionella allhelgonafester?Bildtext: Snap-Apple Night, målad 1833 av den irländske konstnären Daniel Maclise, visar en livfull halloweenfest i Blarney, Irland, där gästerna ägnar sig åt lekar och spådomar. Tavlan är baserad på en fest Maclise själv deltog i året innan. (Källa: Wikimedia Commons, länk. Public Domain)Halloween har sina rötter i det keltiska samhainfirandet, där gränsen mellan de levandes och de dödas värld ansågs vara som tunnast. Traditioner som att spå i smält bly eller leka "snap-apple" lever kvar i olika former än idag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  42:21

  --------

  42:21

Flere Uddannelse podcasts

Trendige Uddannelse podcasts

Om Harrisons dramatiska historia

Harrisons dramatiska historia: Podcasts i samme familie